Mats Strandberg: Pestblommor. Rabén & Sjögren, 2023
Pestblommor är en kusligt illustrerad och fängslande kortroman om hur det var att bli moderlös i Stockholm för trehundra år sedan. En hård godbit för barn i åldern 12-15 år, tänker recensenten.
Mats Strandbergs bok Pestblommor utspelar sig i 1700-talets Stockholm under tiden när pesten härjade i landet. Efter sin mammas död skickas Magdalena tillsammans med hennes lillasyster för att bo med sin elaka moster. I Svartdamm slott råder en annan sorts vardag än vad systrarna är vana vid. Slit och arbete präglar dagarna medan nätterna blir korta och sömnfattiga. Men vilka mysterier gömmer sig i Svartdamm? Och i namnet Isencrantz? Och vad hände mellan deras mor och moster för flera år sedan?
Stämningen i boken är varm och mysig men samtidigt kall och med hårda drag. Strandberg har ett sätt att beskriva som får platser att verka verkliga och helt trovärdiga. Boken är kort, bara 197 sidor och jag skulle kanske inte direkt kalla den för ungdomsbok. Den passar kanske bäst för 12-15 åringar, den var lite spökhistorie-aktig och jag skulle definitivt sätta den i lågstadieskolbiblioteket. Bokens mystik och charm påminner mycket om Ingelin Angerborn.
Något jag gillade speciellt med boken var Elin Sandströms illustrationer och pärm. Jag uppskattar alltid att någon har satsat på en vacker bokpärm. Illustrationerna var en aning kusliga och satte verkligen tonen för hela boken och gav ett fint visuellt intryck utanför det litterära. Samtidigt har Strandberg även målat upp en ganska så snygg miljö i själva boken. På Svartdamm slott råder kusliga tystnader, stränga regler samt mörka hemligheter.
Man kunde dock ha gått in mer på karaktärerna och utvecklat deras personlighet ytterligare. De enda karaktärerna som egentligen utvecklas är Katarina och Magdalena. Hos de andra finns ingen märkbar skillnad. Magdalena tvingas ta på sig mycket ansvar både för sig själv och sin syster Ebba vid slottet Svartdamm. Jag ser boken som en skildring på något som kan vara en mycket viktig och bildande tid i Magdalenas liv och något som påverkar hennes framtid. Boken utgör även bra grund för en eventuell uppföljare. Det som kanske lämnade lite oklart i boken var Magdalenas relation till Axel och vem Axel egentligen var för Magdalena.
Överlag flyter boken på bra och läsaren hålls kvar och intresserad av händelserna. Strandberg har en fängslande ton som håller läsaren fast vid varje sida. Boken är perfekt för de som inte vill ha en så tungläst bok utan någonting lättare, men precis lika smaskigt att tugga på.