Chop Chop och längtan efter människan 

Chop Chop och längtan efter människan 

Chop Chop- en tapper jordbos berättelse, skriven och illustrerad av Linda Bondestam, är en bilderbok för barn, men den vänder sig också till vuxna som vill reflektera över vår samtid och framtid. Berättelsen belyser och behandlar allvarliga frågor om mod, identitet och vad det innebär att vara människa. 

Linda Bondestam: Chop chop – en tapper jordbos bekännelser. Förlaget M, 2024 

Boken slänger in dig i en nära framtid, år 2032, där robotarna har blivit flera än människor och de har nästan tagit över alla människors uppgifter. Chop Chop, huvudkaraktären i boken, är en liten metallrobot som är programmerad att arbeta flitigt. Men när en ännu effektivare robot anländer, blir han avskedad och skickas runt mellan olika jobb. Ute i arbetslivet får han prova på att leverera paket, hugga träd, klippa hår, sköta barn och till och med röja minor. Chop Chop jobbar och sliter, utan mat, sömn och kaffepauser. Trots det räcker hans prestation aldrig till.  

Chop Chop får “sparkis” (sparken) och tvingas omskola sig för nya jobb. Till sist hamnar Chop Chop i en krigsfabrik och berättelsen tar en mörkare vändning som leder till undergång men också till en oväntad återfödelse.  

Höjdpunkten inträffar just i fabriken, när Chop Chop ställs inför valet att antingen lyda order eller våga trotsa sitt system. Denna scen blir avgörande för berättelsen och gör rubriken “längtan efter människan” särskilt tydlig. Chop Chop börjar längta efter något större än sin programmering. Att få välja, känna och vara mer än en maskin. Från en till synes vanlig vardag dras Chop Chop in i en kamp där jordens framtid och den egna identiteten står på spel. 

Bildspråk 

Bondestam står för både text och bild, vilket bidrar till att bildspråket känns tätt förknippat med berättelsens ton. När Chop Chop ivrigt försöker få hönor att låtsas vara robothöns eller sjunger kontorsvisor blir det både roligt och obehagligt på samma gång. Färgtonerna speglar berättelsen fint, illustratören pendlar mellan humoristiska, gripande och skrämmande färgtoner, som blir mörkare när berättelsen närmar sig sina tyngre delar. 

Språket är lättläst med levande många uttrycksfulla beskrivningar som gör att miljöerna blir tydliga framför ögonen. Författaren skriver humoristiskt vilket skapar en kontrast till det mer dramatiska händelserna. Dialogerna känns naturliga och hjälper till att bygga upp relationerna mellan karaktärerna.  

Boken tar upp allvarliga frågor. Identitet, arbetsbörda och vad som händer när effektivitet och prestation blir det högsta möjliga. Ett centralt tema är mod. Vad innebär det egentligen att vara tapper? Är det att vinna strider eller våga stå för sina känslor och värderingar? Bondestam vågar, liksom i sina tidigare böcker, låta barn och vuxna möta allvarliga teman som förstörelse och pånyttfödelse.  

Som läsare blev jag snabbt indragen i handlingen och det var svårt att lägga ifrån sig boken. Personligen uppskattade jag särskilt blandningen av spänning och eftertanke. Ibland kan tempot kännas ojämnt, vissa partier drar ut lite på tiden, men det vägs upp av de många minnesvärda scenerna och karaktärernas utveckling. Chop Chop- en tapper jordbos berättelse är inte en lättsam bilderbok, men den är både stark och tankeväckande. Den passar kanske bäst för lite äldre barn eller för gemensam läsning där man kan prata om vad man ser och hör. Bondestam lyckas visa sin förmåga att göra bilderböcker till en konstform som passar många åldrar. 

Sara Norrgård, 18 år

Robot i farten 

Chop Chop är en bilderbok som lyckas vara en poetisk, mörk och hoppfull bok i en. Boken tar oss till framtiden, där en liten robot av namnet Chop Chop jobbar dygnet runt med alla möjliga sysslor. 

Linda Bondestam: Chop Chop – en tapper jordbos bekännelser. Förlaget M, 2024 

Chop chop hugger ner träd, levererar paket och klipper hår bland annat. Chop Chop är en lojal och uthållig robot, men i takt med världens snabba förändringar, lämnar han efter och räcker inte till. När nyare och bättre robotar lanseras tappar Chop Chop sina arbetsplatser. Sagan glider över till en dystopisk framtidsvision där människor och maskiner kämpar i en sliten värld. Det som gör boken tilltalande är att den lyckas tala till både barn och vuxna.  

Unga läsare följer berättelsen där en liten robot kämpar, faller, och reser sig igen. Medan vuxna snabbt känner igen sig med stress, krav och rädsla av att bli ersatt. Bondestam väljer inte för svåra ämnen i boken, vi ser utbrändhet, krig och en känsla av hot.  

Dörren öppnas till ett ljust avslut på boken. Framtidshopp är en central del av avslutet, där det finns en chans att bygga upp samhället igen. Bokens illustrationer är en central del av upplevelsen. Bondestams bildvärld är suggestiv och vacker, med dova färger som förmedlar oro och tygnd, men också med glimtar av lekfullhet och värme. Texten och bilderna har ett starkt samspel, var bilderna förmedlar största delen av känslorna.  

Chop Chop är ingen traditionell godnattsaga. Det är en berättelse som väcker frågor och bjuder in till djupare diskussioner, som om arbete, människans plats i framtiden, och om vad egentligen gör oss mänskliga.  

Diskussionerna som förekommer från boken är inte lämplig direkt för de yngsta läsarna men för de som är äldre kan tillsammans diskutera vår framtid och samtid. Chop Chop är en spännande bok, som tolkas på olika sätt beroende på ålder, och fakta som man känner till. Yngre lär sig att man ska försöka igen ifall det inte lyckas, och äldre får en idé om hur framtiden kan se ut. Jag skulle rekommendera boken till alla åldrar nästan eftersom den tar fram ämnen som alla kan relatera till och lära sig av.  

Nellie Mäkäräinen, 18 år

Recensionerna är en del av kursen i barn och ungdomslitteratur .