
Annika Rautoma: En fjäril under nyckelbenet (Schildts & Söderströms, 2025)
Annika Rautoma är lärare i modersmål och litteratur, dessutom är hon utbildad journalist. Hennes roman En fjäril under nyckelbenet är hennes fjärde roman och har blivit en stor succé när hon i fjol fått första pris i kategorin lättlästa ungdomsromaner i LL-centers manustävling. Boken är fristående och är mycket lättläst. Romanen utgavs 2025 av Schildts & Söderströms. Språket är poetiskt och känsloladdat, vilket får läsaren att sugas in i huvudpersonen Isas liv. Föräldrarnas skilsmässa blir startskottet för berättelsen.
När Isa får reda på sina föräldrars skilsmässa börjar hennes tankar fyllas med tvivel. Hon skäms över att hennes föräldrar inte är tillsammans, och försöker dölja föräldrarnas separation under skoldagarna. Tankarna överväldigar henne och hon börjar tvivla på om hennes pappa faktiskt älskar henne längre. Han har bara fullt upp med den nya kvinnan. Hennes bror Atte reagerar med ilska vilket väcker en oro hos Isa, speciellt när hon inser att han har börjat stjäla. I sin ensamhet brottas Isa med sina negativa känslor och hon känner att det inte finns någon som förstår henne. Då träffar hon Axel som går i klassen över henne. Hon finner tröst hos Axel som verkar förstå henne när ingen annan gör det. Axel hade nämligen som varit med om något liknande, han tröstar Isa. Vardagen fortsätter ändå med skola, matteuppgifter och Isas vana att undvika sin pappa.
Språket i romanen är mycket enkelt i och med att det är en lättläst bok. Men trots detta finns det ett djup i romanens texter som snabbt väcker känslor hos läsaren. De korta kapitlen och styckena gör boken lätt att ta till sig, och hjälpa att bevara fokus hos läsaren. Utöver detta är dialogerna ofta relativt trovärdiga och nyanserade, de kan gå från komiska till smärtsamma mycket snabbt. Orsaken till att man tar åt sig av känslostämningen i boken är förmodligen eftersom att Isa är en karaktär som känns verklig. Hennes alla motsägelser och osäkerheter känns realistiskt med tanke på hur en elev i högstadiet kunnat känna.
En fjäril under nyckelbenet är en bok som kan vara till stort nöje för både ungdomar och vuxna. För unga är den en spegel där de får lära sig att utveckla sina empatiska förmågor genom att utveckla sin förståelse för barn som brottas med svårigheter med välmående. För vuxna fungerar denna roman som ett sätt att tänka tillbaka på sin barndom för att påminnas om hur unga känner och bearbetar olika svårigheter. Jag anser att det kan vara mycket värdefullt att läsa boken och rekommenderar den starkt till alla som vill få sina tankar att snurra.
Klara Nygård, 19 år.
Annika Rautoma: En fjäril under nyckelbenet (Schildts & Söderströms, 2025)
Huvudpersonen i boken är Isa som går i åttan. Hennes liv ändras drastiskt då hennes föräldrar bestämmer sig för att skiljas. Med enkelt språk och lättlästa sidor får man följa med alla hennes känslor och tankar på djupet.
Jag tror att många ungdomar kan känna igen sig i den här berättelsen. Det största temat i boken är huvudpersonens reaktion på sina föräldrars skilsmässa, men Annika Rautoma lyfter också fram flera andra relaterbara ämnen som kärlek, vänskap, oro, irritation och känslan av otillräcklighet.
Läsaren får följa en realistisk personutveckling som visar hur svårt det faktiskt kan vara att vara ungdom. Författaren visar i boken hur tankar och känslor inte alltid är enkla eller ”fina”. Ett exempel är när Isa tycker att pappans nya flickvän är ful, en tanke som många kan känna igen sig i men kanske inte alltid vågar säga högt. Det här gör berättelsen trovärdig och nära, vilket också är en av bokens styrkor. Den tar ungdomars känslor på allvar och visar att det är okej att ha både bra och mindre bra tankar när livet förändras.
Isas relation till sin familj är väldigt bra beskriven. Som äldsta syster känner hon ett ansvar att ta hand om och skydda sin lillebror Atte. Hon är samtidigt ofta irriterad på sin mamma, som mest går runt hemma och är ledsen över pappan. Isa tycker till och med att mamman är barnslig när hon gömmer sig för pappan och hans nya tjej. Relationen till pappan är också komplicerad. Isa känner sig ledsen och orolig för att han inte älskar henne längre och hon bär på en stark känsla av att ha blivit övergiven.
Under berättelsens gång förändras Isa. I början är hon arg, förvirrad och känner sig besviken av sina föräldrar. Hon flyr från sina känslor genom att göra det hon tycker mest om, som är att simma. Hon blir också rebellisk och har som plan att tatuera sig eftersom hon vet han hennes pappa inte skulle tycka om det. Men under bokens gång växer hennes förmåga att acceptera föräldrarnas och hon inser att det inte är något hon kan göra för att ändra situationen.
Det som gör boken särskilt intressant är hur Rautoma har valt att skriva den. Texten är uppdelad i korta stycken med gott om mellanrum på sidorna. Det ger läsaren rum för att själv tolka och reflektera över texten. Boken känns luftig och lätt att ta till sig, även för den som inte brukar läsa så mycket. Språket är enkelt men samtidigt känslofyllt. Språket är enkelt men samtidigt känslofyllt. Ett exempel är när Isa ser hennes pappa med den nya flickan och tänker “Då dör allt inom mig”. Här fångas en stark känsla i en lätt och kort mening utan att djupet går förlorat. Dessa meningar skapar ett driv i berättelsen och gör att man snabbt fångas in och vill fortsätta läsa.
Jag upplever att man kan få ut mycket av den lättlästa genren. Just för att språket är enkelt blir det extra tydligt hur känslorna skildras. Läsaren behöver inte fastna i svåra ord, utan kan direkt ta till sig det Isa upplever. Jag tror att lättlästa böcker kan ge en särskild läsupplevelse eftersom de visar att det går att berätta om svåra ämnen på ett språk som är tillgängligt för alla.
Maja Pellfolk, 17 år.
Recensionerna är en del av kursen i barn och ungdomslitteratur.