Hur kan Ulrika Hansson skriva om en tid hon inte upplevt?

Studeranden från Vasa övningsskolas gymnasium och författaren Ulrika Hansson på Bokmässan i Helsingfors. Bild: Kristina Skjäl

I boken ”Det är inte synd om Edna Svartsjö” skildras miljön och människorna på ett målande sätt, Hansson blev inspirerad av sin farmors berättelser om barndomen i Terijärvi. 

Ulrika Hansson: Det är inte synd om Edna Svartsjö. Schildts & Söderströms, 2024 

 Ulrika Hansson är en finlandssvensk författare som kommer från Terjärv, men nu är bosatt i Jakobstad. Centrala teman Hansson ofta skriver om är bland annat glesbygd, byamentalitet och mänskliga relationer. Dessa teman är relevanta i boken Det är inte synd om Edna Svartsjö (2024) som innehåller många drastiska vändningar. Boken handlar om hur Edna Svartsjö klarar av livet i fattigdom, som moderlös, hur hon upplever krigstiden i Terjärv och hur hon tampas med människor i sin omgivning.  

Miljöbeskrivningar som visar lokalkännedom 

Det är inte synd om Edna Svartsjö är en mycket lyckad och inlevelsefull bok på flera olika sätt. Ulrika Hansson har ett beskrivande språk som tar upp många små detaljer. Ulrika använder sig av sin kunskap av miljön, minnen hon har kvar och de bilder av tiden hon har fått beskriven till sig. I boken beskrivs platser på ett informativt och passande sätt för att skapa en känsla av att man själv är där. Detta är för att hon har fått information av sin farmor om hur miljön, människorna och stämningen var i Terjärv under 1915, hennes farmor har själv upplevt det. 

Makt och maktlöshet 

Maktförhållanden är ett väldigt centralt tema som driver den här boken. Det skildras främst genom Ednas maktlöshet i situationer där hon blir utnyttjad. Maktskildringarna i berättelsen återspeglar tiden som Edna växte upp i, vilket ger oss en värdefull bild av hur makten fördelades i samhället på 1910-talets finlandssvenska landsbygd. Ur Ednas perspektiv får vi se hur maktstrukturer påverkar hennes liv genom sociala normer och förväntningar som begränsar hur Edna lever sitt eget liv. Vi får också se hur maktdynamiken i familjen är och den illustrerar en utveckling där beroende och skuld kan fungera som medel för kontroll. Men de kanske mest betydelsefulla maktskildringar i berättelsen är dom som skildrar hur de med makt utnyttjar dom maktlösa. Under bokens gång hamnar Edna flera gånger i situationer där rika män har makt över henne som gör att de kan ta vad de vill från henne, oavsett om det är hennes kropp eller arbetskraft. Utan den värdefulla inblicken i maktskildringar som vi får ur Ednas perspektiv skulle den här berättelsen inte ha varit den samma. 

Realism med hjälp av språket 

Hansson använder sig av dialekt under bokens gång vilket speglar miljön i boken. Huvudkaraktären Edna bor i Terjärv och detta speglas i sättet som karaktärerna talar. Användningen av dialekt är ett effektivt sätt av Hansson att ge mera personlighet till karaktärerna i boken samt visa miljön där boken utspelar sig.  

Boken Det är inte synd om Edna Svartsjö är skriven så att man verkligen får en realistisk bild av hur det vara att leva som kvinna under 1900-talet, med hjälp av språket och miljöbeskrivningarna blir känslorna och tiden ännu mera synliga. Hansson har däremot ett väldigt skissartat sätt att ta upp och beskriva de olika karaktärerna under bokens gång och detta leder till att vissa av karaktärerna blandas ihop. Det blir svårt att skilja dem från varandra.  

Ulrika Hanssons historia är spännande och man blir direkt fångad av historien och karaktärerna. Användningen av dialekter ger en autentisk känsla av Österbotten och gör boken mera personlig. Det är inte synd om Edna Svartsjö är en bok som får läsaren att fundera över hur livet egentligen var och på samma gång läsa en intresseväckande historia.