Jolin Slotte: Lättläst litteratur måste vara bra litteratur!
Att skriva på lätt språk är ingenting nytt för Jolin Slotte. Hon har jobbat med lättlästa texter i många år och har bearbetat ett flertal romaner till lätt språk under sin karriär. Hon betonar att stämningen är något av det viktigaste i en berättelse och något hon tar fasta på när hon skriver.
”Jag ville skildra rädslan när allt går för fort och när man inte riktigt hinner förstå vad som händer.”
Jolin ville också beskriva besvikelsen på vuxna som inte tar sitt ansvar.
”Det finns alltid en risk då vi tror att världen är svartvit. När det händer något hemskt är vi ofta snabba att dra slutsatser som inte nödvändigtvis är sanna om hur saker och ting gått till. När vi sedan får reda på fler detaljer om situationen har vi skapat oss en bild av hur det var, och då har vi redan tappat intresset.”
Jolin kom in på att skriva på lätt språk år 2013, i och med ett projekt som hölls av Solveig Arle. Hon berättar att hon i samband med projektet fick fortbildning av den svenska författaren Johan Werkmäster, som har skrivit mycket litteratur på lätt språk. Efter det gjorde hon sin första lättlästa bearbetning.
”Jag tycker mycket om att redigera text, att fundera ut det precisa uttrycket och fånga stämningen. Textens inledning är något av det viktigaste i en text. Det ska vara lätt för en läsare att dras med i berättelsen direkt.”
I och med att läskunnigheten och koncentrationsförmågan blir sämre och sämre hos unga idag finns det ett behov av lättläst litteratur som håller måttet, konstaterar Jolin.
”Jag kan inte betona det tillräckligt; litteratur på lätt språk måste vara bra. Vi ska kunna erbjuda lättläst litteratur till de som ännu inte fått erfarenhet av att dyka in och fastna i en berättelse. Det måste finnas många alternativ att välja mellan för de som inte klarar av att läsa annan litteratur.”
Hon förklarar att lättläst litteratur kan vara oerhört viktigt för de som exempelvis håller på att lära sig ett språk.
”Att ha ett språk som man kan använda för att uttrycka sina känslor är en demokratisk rättighet, och därför behövs välskriven litteratur på lätt språk.”
Jolin har själv gjort flera lättlästa bearbetningar, bland annat en bearbetning av Maria Turtschaninoffs hyllade fantasyroman Maresi.
”När jag gör en lättläst bearbetning är min uppgift är att göra mig själv osynlig. Trots att materialet är bearbetat måste läsaren kunna höra originalförfattarens röst, på samma sätt som i en översättning. Min förhoppning är att den som läser mina lättlästa bearbetningar ska få samma upplevelse som den som läser originalverket.”
Jolin lyfter fram att hon också hoppas att de som läst den lättlästa versionen av en roman ska kunna delta i samma boksamtal som de som har läst originalversionen.
”Lättläst litteratur är som en egen genre, men den får inte vara sämre än vanlig litteratur.”
Att bearbeta en lättläst text och att få den att funka fascinerar Jolin. Processen med att bearbeta texter ser väldigt olika ut för olika författare. När det kommer till hennes egen skrivprocess betonar hon återigen stämningen.
”Stämningen och känslan i ett verk är det jag tar fasta på. Jag läser originalverket om och om igen innan jag börjar jobba med det. Jag har också originalverket bredvid mig när jag skriver.”
Jolin berättar att hon är dålig på planering när det kommer till att skriva egna texter.
”Jag är inte en sådan som använder mig av tankekartor och dylikt. Ofta handlar det om en känsla som jag tänker att jag måste jobba med, och många gånger kan det vara en känsla som jag måste jobba med inom mig själv. I mina texter skulle jag vilja kunna beskriva hur det känns att vara människa i den värld vi lever i.”
Själv läser hon många olika typer av litteratur.
”Jag tycker inte om att läsa sådant som är nytt, så jag väljer ofta böcker som har några år på nacken. Jag läser väldigt varierat, men mycket poesi. Precis som när jag skriver är känslan och stämningen i en text som jag läser det viktigaste för mig.”