Lätt och svårt med Arvejord

När eleverna från Vasa Övningsskolas gymnasium intervjuade Maria Turtschaninoff om hennes roman Arvejord utgick de från personerna, relationerna och vad som var svårt och lätt i skrivprocessen.

Vi från 2E på Vasa Övningsskola deltog i Prata bok och besökte Helsingfors bokmässa 28.10. Vi hade den stora äran att få träffa och intervjua Maria Turtschaninoff om hennes nya bok “Arvejord”. Det kändes otroligt roligt att få vara med på bokmässan. Vi har ett stort intresse för böcker så det kändes nästan som att vara på semester.

Maria gav oss nya perspektiv på boken. Hon hade fått inspiration då hon ärvde en stuga efter sin mamma i Österbotten. Även om hon inte tillbringat mycket tid i stugan kände hon sig i alla fall hemma där.  Arvejord är Marias första vuxenroman. När vi frågade varför hon gått över från ungdomsroman till vuxenroman berättade hon att hon egentligen också denna gång börjat skriva på en ungdomsroman, men när hon kommit en bit insåg hon att boken passar bättre som en vuxenroman. Vi undrade också om Maria hade någon favoritkaraktär. Hon sade att hon tycker mycket om Alina från kapitlet “Fågelflickan” där Alina och Charlotte skriver brev till varandra. Maria tyckte också att det var ett lättare kapitel att skriva eftersom hennes tidigare bok Maresi är en brevroman. Gällande kapitlet “Fågelflickan” så reagerade vi på att Alina och Charlotte verkade ha något mer än en vänskap, och Maria sade att hon också tänkte på det när hon skrev kapitlet, men att hon ville lämna det upp till läsaren hur man tolkar relationen. Läsaren själv får man fylla i de tomrum som skapas av att Charlottes brev inte finns med.

Maria berättade att det var svårt att skriva bokens första och sista kapitel eftersom hon ville ha med för mycket information. Kapitlen fick till slut den mera avskalade, diktliknande formen. Maria berättade att hon hade gjort mycket forskning om bland annat om myter, och vinterkriget och fortsättningskriget.

Arvejord är en bok med många berättelser inom en berättelse. Romanen behåller sin enhetlighet genom hela berättelsen, även om många av kapitlen är skrivna i olika stil som till exempel brevformat, diktformat med mera. Berättelsen följer platsen Nevabacka och släktträdets evolution genom olika århundraden. Boken utspelar sig mellan 1600 och 1900-talet.

Cecilia Ingves, Mason Lassheikki, Irén Lindskog, Ida Åkerback och Erik Granlund från åk 2 E, Vasa Övningsskolas gymnasium